Det finns idag fortfarande ett behov av att minska den uppfattade responstiden fo?r anva?ndare. Som ett sa?tt att fo?rba?ttra prestandan fo?resla?s fo?rha?mtning. Fo?rha?mtning kan ytterligare fo?rba?ttra prestandan av AJAX.

Bakgrund: Personal inom ambulanssjukva?rd utsa?tts dagligen fo?r stress och ho?g arbetsbe- lastning. Detta leder till o?kad risk fo?r ha?lsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna pa?verka omva?rdnaden.?Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av a?terha?mt- ning mellan uppdragen.?Deltagare: I studien medverkade tio ansta?llda inom ambulanssjukva?rden vid tva? medel- stora sta?der i Sverige och na?rliggande glesbygd.?Metod: Studien baserades pa? tio semistrukturerade intervjuer utfo?rda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys.?Resultat: Fyra kategorier framkom: Fo?rutsa?ttningar fo?r a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som ger a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som motverkar a?terha?mtning och Konsekvenser av bristande a?terha?mtning.

Problemet med dysfunktionella tankar hos elitidrottare har la?nge varit ka?nt. Mindfulness har pa? senare tid ba?de testats och diskuterats som en strategi fo?r att komma tillra?tta med detta problem (Gardner & Moore, 2012; Birrer, Ro?thlin & Morgan, 2012).Syftet med den befintliga studien var att med hja?lp av en pathanalys pro?va delar av Birrer et al.?s (2012) fo?reslagna modell genom att vid tre ma?tningar underso?ka sambanden mellan dispositionell mindfulness, en pa?verkansmekanism (a?ltande) och tva? idrottspsykologiska fa?rdigheter (self-efficacy och a?terha?mtning).Som underlag fo?r studien anva?ndes en enka?t som sammanlagt 65 idrottare varav 33 kvinnor och 32 ma?n besvarade. Medela?ldern var 22,78 a?r (SD=4,66).Resultatet av pathanalysen visade att dispositionell mindfulness vid ma?ttillfa?lle 1 var en signifikant prediktor fo?r a?ltande vid ma?ttillfa?lle 2 och att a?ltande i sin tur var en signifikant prediktor fo?r a?terha?mtning vid ma?ttillfa?lle 3.

Bakgrund: Många patienter drabbas av smärta och obehag efter operationer. Smärtbedömning kan försvåras av exempelvis brist på kommunikation hos vårdpersonalen och attityder hos vårdpersonal och patienter. Vid utvärderingen av effektiviteten av omvårdnaden är smärtlindring och smärthantering viktiga begrepp. Smärtupplevelser är subjektiva och unika för varje patient. Därför krävs individuell omvårdnad vid postoperativ smärta.

Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

Postoperativ smärta är en vanlig företeelse efter operationer. Sjuksköterskan ska kunna bedöma smärta, utvärdera smärtlindringen och därmed kunna lindra lidande. Syftet med denna studie var att belysa postoperativ smärthantering ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie som har genomförts med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom artikelsökning i olika databaser.

Underbehandlad postoperativ smärta är idag ett stort problem världen över. Trots att det de senaste åren har uppmärksammats och forskats mer i ämnet kvarstår problematiken, att patienterna inte erhåller en tillräckligt bra postoperativ smärtbehandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i det postoperativa skedet. Det är hon/han som dagligen möter patienter med postoperativ smärta. Sjuksköterskan ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens smärta.

Postoperativ smärta är en vanlig företeelse efter operationer. Sjuksköterskan ska kunna bedöma smärta, utvärdera smärtlindringen och därmed kunna lindra lidande. Syftet med denna studie var att belysa postoperativ smärthantering ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie som har genomförts med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom artikelsökning i olika databaser.

Trots stora förbättringar när det gäller sjuksköterskans smärtskattning och behandling av postoperativ smärta förekommer det fortfarande att patienten upplever höga till värsta tänkbara smärtor. Tidigare studier visar att adekvat postoperativ smärtlindring fortfarande är ett stort problem. Syftet med studien var att med kvalitativ metod beskriva intensivvårdsjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med postoperativ smärta. Fem intensivvårdssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån Dahlberg (1997) fenomenologiska analysmetod. I resultatet framkom, att det fanns skillnader vid bedömning av postoperativ smärta hos vakna och icke vakna patienter.

Mycket forskning inom ämnet postoperativ smärta är gjord. Det är ett komplext ämne och studier visar att det förekommer att patienter smärtlindras otillräckligt. Syftet med den här studien var att beskriva vilka metoder sjuksköterskan använder sig av för att bedöma akut postoperativ smärta, och vilka för och nackdelar som finns med de olika metoderna. Vi ansåg att en litteraturstudie var mest lämpad för vår studie och har använt oss av tolv artiklar i resultatet. Där identifierade vi fyra kategorier som beskriver hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta.

Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smärta, som ett svar på vävnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. Därav har det blivit patientens rätt att få postoperativ smärtlindring. På de flesta sjukhus används huvudsakligen analgetika som postoperativ smärtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smärtlindring vilket kräver nya strategier och förbättringar inom postoperativ smärthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sänka hjärtfrekvens och blodtryck samt bidra till ett ökat välbefinnande.

Bakgrund: Postoperativa sa?rinfektioner a?r en vanligt fo?rekommande va?rdrelaterad infektion, och orsakar stort lidande fo?r patienten och stora kostnader fo?r sjukva?rden. Diabetes a?r en riskfaktor fo?r att utveckla postoperativ sa?rinfektion, och har liksom hyperglykemi fysiologiska effekter som bidrar till en o?kad risk att utveckla postoperativ sa?rinfektion.Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan diabetes, postoperativ hyperglykemi och postoperativ sa?rinfektion hos patienter som genomga?tt CABG-kirurgi.Metod: Studien designades som en kvantitativ retrospektiv studie med deskriptiv ansats. Data insamlades dels fra?n va?rdenhetens egen infektionsregistrering, dels genom granskning av 276 patientjournaler pa? den aktuella va?rdenheten.

Bakgrund: Bristfällig postoperativ smärtlindring är ett stort problem på många vårdavdelningar. Patienter fortsätter att uppleva obehag och smärta efter operation trots att utvecklingen i postoperativ smärtbehandling har gått framåt. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser vid postoperativ smärta. Metod: Litteraturstudien byggde på sju artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studierna granskades och analyserades efter Malteruds (1998) analysprocess, med avsikt att komma fram till olika teman.